To display this page you need a browser with JavaScript support. Hembyn .. Smälthyttan
                         Klicka texten så öppnar loggboken ! 
 
Smälthyttan i Fröstdal vid Fors

  Malmen bröts i Förnätraberget och forslades vintertid till hyttan. Sannolikt utnyttjades ån i vissa delar som transportväg när den väl frös till. När hyttan startats upp var det arbete dygnet runt. Hyttan var i bruk enbart på vårarna när vattentillgången var god.                                                                                     
1789 - nickelförekomst upptäcks i Förnätraberget
1839 - bildades Fröstdahls Kopparverk och inmutning på koppar i Förnätraberget annonserades.
1853 - erhöll gruvbolaget Bergskollegie privilegium för kopparhyttan i Fröstdahl vid Fors.
1855 - var 14 man anställda
1857 - driften upphör, starkt bidragande faktor var att kopparpriset föll kraftigt. Senare har framkommit att analysen av malmförekomsten varit missvisande och ej så rik på koppar.  Se SOU 1939:51 Statens Offentliga Utredningar

Plankartan visar bl a vattenhjulet som drev luftbälgarna i hyttan.  Se sågdammens- såväl som hyttbyggnadens lägen på satellitfoto.
På kartan från hemmansklyvningen år 1865 längre ner på denna sida visas även smälthyttans och sågverkets lägen. Länk till kartan

Research: Magnus Näslund     Förutom kartan från hemmansklyvningen år 1865 är allt annat scannat material från
                                         Brandförsäkringsverkets arkiv.





   I Januari 1854 upprättas en värdering av investeringen i smälthytta och wändrosthus. Denna värdering utgör sedan grunden för brandförsäkringsvillkoren. Värderingen är mycket noggrann, i princip är kostnaden för varje spik redovisad.

Här följer några citat ur dokumentet nedan (1 aln = 0,594 m) Observera att myntslaget som används i kalkylen är Riksdaler Banco :

" En smälthytta af resvirke på stenfot under dubbelt brädtak och väggar af bräder, 35 alnar lång, 20 alnar bred, 7,5 alnar hög från stenfoten till takbandet..."  Detta anger hyttbyggnadenns huvuddimensioner.
 -
"För nordvestra gafveln af hyttan är uppfört ett blåsmaskinshus af resvirke med 2 egna väggar, 9 alnar i fyrkant och af lika höjd med hyttan....."  
-
"Blåsmaskinen lemnande 76,9 kubikfot luft för varje slag av wattenhjulet och bestående av 3 enkelverkande cylindrar"
   Blåsmaskinen som drevs av vattenhjulet var hjärtat i anläggningen. Den försåg härden med forcerad luft för att höja temperaturen i härden så att malmen kunde smältas. Jmfr med ässjan i en traditionell smedja.
-
"Wattenhjulet af 5 alnar yttre diameter ...." Hjulets bredd torde ha varit lika med vattenrännans bredd dvs 3 alnar.
-
"Wattenrännan 24 alnar lång, 3 alnar bred, 2,25 alnar hög af bjelkar och 3 tums plank .."
-
"Wändrosthus, 30 alnar långt, 25 alnar bred, 4,5 alnar högt under dubbelt tak af bräder och för öfrigt bygdt af resvirke med väggar af bräder kant i kant utan ribbor ..."
 Kallrostar och wändrostar användes för att driva ut gaser och svavel ur malmen före smältning i hyttan.
-
Värderingen av smälthyttan och wändrosthuset slutar vid 6626 Rb vilket torde motsvara ca SEK 380 000 i 2008-års penningvärde.
Att räkna upp värden från långt tillbaka är mycket vanskligt. Tänk på hur levnadssättet förändrats vilket inte statistiska siffror klarar av att korrigera för. På 1800-talet förbrukades inte mera än att säkra överlevnaden, att jämföra med dagens överkonsumption etc.
Statistik i detta sammanhang är egentligen meningslös. Prof Bo Thydén på SCB kan förklara detta närmare om intresse finns.

Sid 1/8  

Sid 2/8       

Sid 3/8    

Sid 4/8   

Sid 5/8       

Sid 6/8     

Sid 7/8        

Sid 8/8       
 
År 1865 företas en hemmansklyvning av hemmanet Fröstdal nr 2, som sedermera blev  2:2 resp 2:3
I samband med detta togs följande karta fram. All text i blått har jag adderat och finns alltså inte på originalet.
Det skall fortfarande dröja ett antal år innan Jeanetteborg projekteras och byggs upp.
Kartan är stor, scrolla därför kartan i sidled. Det mest intressanta på kartan ligger efter dess högra sida.
 
 
 Kartan nedan författades vid laga skiftet åren 1852-53 i Fröstdal. Den torde ha varit grunden till kartan ovan vid hemmansklyvningen
år 1865. Kartan nedan visar dock hela Fröstdals by. Vid laga skiftet 1852-53 stod Förnätra Gruvaktiebolag som ägare till Fröstdal 2:1 (B)
 
 Utdrag ur protokollet för laga skiftet åren 1852-53 i Fröstdal. Här specas område 177 som "odlingsmark omkring inspectorsbyggningen". 
 
 
  År 1939 presenteras en utredning kallad " Västernorrlands läns försörjningsmöjligheter". Under rubriken Bergsbruk omnämns Förnätrabergets koppar-nickelfyndighet och smältverket i Fröstdal vid Fors. Här bekräftas slutsatsen att undersökningen och efterföljande analys av fyndigheten varit mycke bristfällig. Till detta tillkom att metallpriserna på marknaden vid denna tid rasade.  

Kapitel 7 sid 103
 

Klicka denna text för att även se Ekonomisk karta utgiven år 1962 av Rikets Allmänna Kartverk baserad på flygfotograferingar åren 1958-59   På kartan visas samtliga byar som beskrivs på denna Hemsida

Klicka denna text för att få upp ett utsnitt av samma karta som enbart visar Fors by samt partiellt Fröstdal by.
 
Tillbaka till topp