Hembyn, badanstalten

Badanstalten (.. eller vattenkuranstalten) i Sörtjärn och Finnborg startade i mindre skala år 1854 och var fullt utbyggd år 1879 . Verksamheten avtog succesivt under 1890-talet.

Reportage infört i Örnsköldsviks Allehanda 12 December 1987
Rubriken som löd "Om badanstalten i Sörtjärn och Johan som druckit brunn i hela sitt liv" är bara delvis relevant. Badanstalten startade upp i Sörtjärn nära rålinan mot Finnborg och flyttades ganska snart över rågången till Finnborg. Merparten av utbyggnad och expansion av verksamheten kom att ske i Finnborg.
Hälsokällan däremot, har helt naturligt alltid varit belägen på Sörtjärns marker.

I tidningen presenterades reportaget i en sk tre-spaltare, för att förenkla läsandet på skärm
har denna reducerats till en enkel-spaltare. Texten är för övrigt exakt densamma.

     I en artikel om Lärft-Norberg i Kornsjö för en tid sedan omnämndes att hans äldste son, Erik Norberg i
Finnborg, hade anlagt något slags hälsohem mellan Finnborg och Norrtjärn. När Johan Söderlund läste artikeln
kom han ihåg allt vad hans mormor berättat för honom. Hans mormor, Karin Lundström, gift med Per Fälldin från Ås i Ramvik, bodde i Sörtjärn när badanstalten anlades år 1878 av kyrkvärden och handelsbonden Erik Norberg i Finnborg. Anläggningen låg på hans egen mark, men källan med det undergörande vattnet, som var orsaken till att badanstalten anlades, ligger på Johan Söderlunds mark.
    I gamla tider gick människorna till källan för att hämta vatten, eftersom de funnit att det var hälsobringande. Erik Norberg insåg källans värde och beslöt att anlägga en badanstalt i anslutning till den. Källan har ett högt läge, och längre ned mot nuvarande E4-an och just på gränsen mellan Finnborg och Sörtjärn, finns en dal i skogsbrynet.
    I denna dal byggde Erik badhuset. Hit ledde han vattnet från källan genom tjocka stockar, som han borrat hål rakt igenom. I stora gjutjärnsgrytor värmdes vatten för varmbaden. Man badade i stora kar av trä. Ett sådant kar finns kvar och ägs av Torsten Westin i Skrike. Karet som är väl bevarat torde vara en klenod.

DE KASTADE KÄPPAR OCH KRYCKOR.
    I anslutning till badhuset uppfördes en hotellbyggnad, där gästerna skulle bo. Och gäster kom det. De kom från hela Sverige. Söderlunds mormor mindes hur det blev liv och rörelse som aldrig förr. Många var svårt sjuka, och de hade käppar och kryckor, men sedan de vistats en tid vid hälsohemmet kastade de dem. De hade blivit friska.
    Brunnsdrickningen hade botat dem. När hotellet revs fanns ett helt upplag käppar och kryckor, men dumt nog tyckte man inte att det var något att spara, och så brändes de upp. I skogen ovanför hotellet hade man anlagt promenadstigar, där gästerna kunde spatsera. Skogen var som ett stort parkområde, och den största stigen ledde givetvis till källan, dit gästerna på bestämda tider promenerade, för att dricka av det hälsosamma vattnet. För övrigt ägnade man sig åt bad och trevlig samvaro. Nedanför hotellet fanns Hällesjön för dem som ville bada frilufsbad.

FOLK FRÅN TRAKTEN anställdes och fick tjänstgöra som baderskor, kokerskor, städerskor, vaktmästare mm. Säkert hade Erik Norberg som var en berest man, andra brunnsorter som förebild. Att dricka brunn hade ju varit populärt ända sedan 1678, då Urban Hjärne grundade Medevi i nordvästra Östergötland, nära Vättern. Söderlunds mormor trodde sig minnas att det var en läkare knuten till hälsohemmet, och att han gjorde regelbundna besök där. Att man trodde på badens och brunnsdrickningens botande verkan, bevisas bäst av att Nätra kommun lät sända en skräddare från Bjästa till Finnborg för att genomgå en badkur på kommunens bekostnad. Detta skriver Emil Näsström i sin bok: ”100 år med Nätra kommun”.     Rester av stengrunden till hotellet har funnits kvar ända tills för några år sedan. Då använde man stenen i samband med ett vägbygge.

VAD VAR DET då som var så märkvärdigt med vattnet i just den här källan ? Ja, man vet i dag inte mer än att det är ett ovanligt gott vatten. Vattnet filtreras och renas genom sprickor i bergen, innan det når källan. Källan är outtömlig. Ledningen med stockarna ligger kvar i marken dag ut och dag in, år efter år rinner vatten från källa ned till förutvarande badanstalten och vidare ut i en bäck, som tömmer sig i Hällesjön.
    I det Söderlundska hemmet har man alltid använt källans vatten. Johan Söderlund berättar att när Nätra kommun började ge bidrag till dem, som ville dra in vattenledning, så frågade han Emil Näsström, om han kunde få sådant bidrag. Svaret blev nej. När Arvid Sjölund blev kommunaldirektör, frågade han på nytt, men det blev kalla handen. Då erbjöd Söderlund kommunen att ta vatten från källan till sina egna ledningar, men kommunen var inte intresserad. ”Då gick jag hem”, berättar Söderlund, och satte hästen för kärran och for in till Nordemans i stan och köpte 105 meter rör. Dom kostade 95 öre metern. Det blev en summa på 99,75, och tre brunnsringar kunde jag gjuta själv. I dag är han glad att han har eget vatten, för kommunens vatten börjar bli så dyrt, och så har han ju inte vilket vatten som helst !

PRIMA LIV
   - Jag dricker mycket vatten, men så är jag frisk också, säger Söderlund. Jag lät doktorn i Bjästa göra en hälsokontroll för ett tag sedan och allting var prima. Han förklarade att jag var ovanligt frisk för min ålder.
   - Man får vara tacksam för en god hälsa, fortsätter han, men ensamheten kan kännas svår ibland. Det är fjorton år sedan min hustru dog, men jag saknar henne ännu och ingenting blir riktigt som förr.
   - Hälsohemmet blev tyvärr inte så gammalt. Den nya läkarvetenskapen vill inte erkänna brunnsdrickningens förtjänster, och folk kom inte längre i så stora skaror till brunnsorterna. Erik Norberg överlät rörelsen till en tyska, som hette Engel.
Hon drev företaget en tid, men sedan lades alltsammans ned. Nu finns endast stockarna i marken kvar, och genom dem rinner det hälsobringande och undergörande vattnet ned i badarnas dal utan att bli utnyttjat.

Tex: INGRID WESTIN
FOTO: CHRISTINE HUBER       Anm. I reportaget anges sjön som Hällesjön vilket är synonymt med Skrikesjön.

År 1946 publicerade Örnsköldsviks Allehanda i en artikelserie kallad "Våra byar" följande artikel om Finnborg. Datum 29 Mars 1946.

     Finnborgs by i Nätra socken- säger det namnet
er något? Jag skulle knappast tro det, med undantag för den äldre delen av läsekretsen som säkerligen hört talas om "duschen i Finnborg" som på sin tid gjorde den lilla Nätrabyn riksbekant.
     Finneberg, så hette byn på 1500-talet, då den räknade två skattebönder, Per Nilsson och Olof Persson. Någon större utveckling fram till våra dagar är det därför inte fråga om, ty antal hushåll av idag är endast fyra. Därav en bonde och två torpställen. Men en sak som i varje fall tillkommit sedan 1500-talet är väl ändå kartongfabriken i byn, som började sin verksamhet 1928 och f. n. sysselsätter fyra arbetare.                            Finnborgs-duschen.
    Men det var om den ovannämnda duschen vi skall prata lite. Jag minns att pappa och mamma berättade om hur livligt och folksamt det var här i Finnborg under duschens storhetstid, omtalar 70-åriga änkefru Tilda Katarina Söderlund i Sörtjärn. Källan med det hälsonyttiga vattnet låg på min fars hemmansägor som gränsade intill Finnborg. Far hette Petrus Felldin och även duschen stod tidigare på samma ägor, men flyttades sedermera nedanför nuv. kustlandsvägen på tomtmark tillhörig hemmansägaren Erik Norberg i Finnborg. Från första början var det visst ett slags aktiebolag av Kornsjöbönder som drev duschverksamheten.
    Ett stort hotell om två våningar byggdes och placerades-som nämnts-ursprungligen ovanför landsvägen. Sedermera övertogs verksamheten av en lantmätare Forsseen på Fagerlandet och sannolikt var det han som föranstaltade om flyttning av dusch-komplexet nedanför landsvägen. I varje fall så minns jag att han drog ledningsvatten från pappas källa och ner till hotellet. Det var fullt modernt inrett och hade både stråldusch, strildusch och ångskåp.
    Själv minns jag inte till just någonting från denna tid, duschen revs ju och verksamheten upphörde någon gång på slutet av föregående sekel., men mina föräldrar berättade som sagt om hur det hade varit, när Finnborgs-duschens rykte som underbar hälsobefrämjare gick landet runt. Det var också, enligt deras utsago, många som blevo friska och fria från all värk och sådant som de tidigare plågats av. Ett stort antal kryckor och käppar som lämnats kvar på platsen vittnar härom.
    Duschen sköttes av kvinnlig personal och den första "duschmamsellen" hette Brita-Kajsa, efter henne kom Brita-Maja Johansson och den som slutligen hade ansvaret för duschens skötsel fram till verksamhetens slut var en gammeljänta vid namn Greta Sjödin.                  Finnborg var kurort av rang.
   - Häradsdomare Jonas Åström i Hörnäs är född i Själand som ju ligger inte långt från Finnborg, och han berättar att han minns från sin "gröna ungdom" att det var en mycket livlig trafik till och från Finnborg.
     Det var folk från när och fjärran som sökte sig dit för att få bot mot olika slags krämpor, och tydligt var, att duschen också åtnjöt ett gott rykte just i detta avseende.
     Nu är den emellertid sedan länge borta och de allra flesta har väl glömt eller aldrig hört talas om att Finnborg en gång var att betrakta som en kurort av rang.                                                                                                                                                                          Håte.

Länk till större karta

I slutet av år 1881 säljer hemmansägaren Erik Norberg på Finnborg N:o 1, 6 ½ seland, två tomter inklusive uppförda byggnader. Det är den befintliga badanstalten med paviljonger, stall etc. som säljs till ett nystartat aktiebolag "Finnborgs Bad- och Watteninrättnings aktiebolag". Bolagstecknarna framgår av salubrevet nedan. Lagfart meddelas 22 juni 1883.

Det är Magnus Näslund, Köpmanholmen som efterforskat och tolkat den illa medfarna originalhandlingen samt renskrivit densamma.

   FINNBORG 1²

Ur lagfartsprotokollet den 22 juni 1883, § 52

Med begäran om lagfart för Finnborgs Bad- och vatteninrättningsaktiebolag inlemnade nämndemannen Nils Westin i Westansjö en så lydande afhandling:

Salubref

    Af mitt hemman Finnborg N:o 1, 6 ½ seland upplåter och försäljer jag Erik Norberg på everldelig tid till Finnborgs Bad- och vatteninrättningsaktiebolags intressenter tvenne tomter, den ena invid Sörtjerns bys rågång å östra sidan om stora allmänna landsvägen, å hvilken tomt badhuset jemte paviljong redan äro uppförda och den andra, derå mangårdsbyggnad och stall nu äro uppförda å vestra sidan om landsvägen; innehållande dessa tomter, enligt af Herr Kommissionslandtmätaren J. D. Forsseen genom tjenstemedhjelparen Hj. Wallgren deröfver upprättad karta i areal tillhopa 67,1 ar eller 1 tunnland 11,5 kappland, hvarjemte detta köp åtföljer följande rättigheter:

1:o/ Watten, som för badinrättningen erfordras, får tagas af å Finnborgs egor ofvan landsvägen befintliga vattentillgångar och brunnar, på hvad sätt köparen för sig anse lempligast, för hvilket ändamål fria vägar, samt, om så erfordras gräfningar till vattenhemtningsställena medgifves.

   2:o/ För luftbadstagande lemnas badinrättningen fri disposition såväl till en plats å skogsmarken ofvan landsvägen, som till en nordligast å Finnborgs inegor vid stranden af Skrikesjön belägen lägda, jemte erforderliga vägar från badinrättningen till dessa platser, längden så högt upp från sjöstranden att man kan komma in på henne efter den från badinrättningen till henne nuvarande gångstigen; äfvensom väg från badinrättningen ner till Skrikesjön, der denna väg redan finnes anlagd.

   3:o/ Nedanom å kartan upptagna inhägnader för östra tomten får en jordrimsa om 30 fots bredd, hvarå ett uthus redan är uppfördt och af samma längd som nuvarande östra planket äfven åtfölja köpet.

     Såsom köpeskilling för dessa upplåtelser erlägga köparna den 1 November hvarje år till Finnborgs hemmansegare femtio /50/ kronor, hvarjemte egaren af Finnborg, så länge badinrättningen qvarstår och drifves, medgifves rättighet att, om han så önskar, för två personer af sin familj eller gårdsfolk afgiftsfritt hvarje sommar få begagna sig af badinrättningen.
   Tillträdet har på grund af förut upprättade kontrakter redan skett, men sedan nu detta köp på everldelig tid blifvit upprättadt, förfalla om lägenheterna förr upprättade kontrakter. Karta sigillata och lagfartskostnader bekosta köparna.

   Med förestående salubref, hvaraf vi tagit hvar vårt exemplar, förklara vi oss å ömse sidor nöjda, erkännes.

Finnborg den 14 december 1881

E. Norberg   säljare

Å Finnborgs Bad- och Watteninrättnings Aktiebolags vägnar:
Jon. Dan. Forsseen   A. Berglund   P. Wiberg   köpare

På en gång närvarande vittnen
                      P. Söderlind   Skrike   Jonas Själander   Själand

Härjemte ingafs ett af denna Härads Rätt den 21 November 1845 för Erik Norberg utfärdadt fastebref å hemmanet 6 ½ seland under N:o 1 i Finnborg.

Med anledning af hvad sålunda förekommit fann Härads Rätten skäligt meddela lagfart å en från hemmanet 6 ½ seland under N:o 1 i Finnborg för alltid afsöndrad jordlägenhet, som Finnborgs bad- och vatteninrättningsaktiebolag enligt afhandling den 14 december 1881 mot femtio kronor i årlig afgäld köpt af Erik Norberg, hvarom lagfartsbevis skulle utfärdas.

Det är två tomter som säljs, dels en väster om stora vägen (Kustlandsvägen) dels en öster om stora vägen.
På kartan står det (1²) inom parentes vilket "betecknar fastighet, vilken icke kunnat redovisas med särskilda gränser".

Länk till större karta

	Finnborgs bad- och vatten inrättnings- aktiebolag avslutar sin verksamhet i Finnborg med att utlysa auktion av badanstalten. Köpare blev lantmätare J.D Forsseen, Fagerlandet, Bjästa Notis införd i HernösandsPosten 27 April 1888

	Annonsen till vänster var införd den 9 Maj 1890 i Örnsköldsviks Tidning. Undertecknaren/ägaren J. D. Forsseen var lantmätare och bodde på Fagerlandet i Bjästa. Denne J. D. Forsseen torde ha varit den siste som drev badansstalten. Allt enl Magnus Näslunds efterforskningar.

Ett badkar som använts vid badanstalten i Finnborg. Uppskattade dimensioner
Diameter ca 1.7 meter - Höjd ca 1.5 meter - total volym ca 3,4 kubikmeter. Antag att karet fylldes med vatten till hälften så var det 1,7 kubikmeter vatten som erfordrades från hälsokällan. Transporten gick genom borrade trädstammar nedgrävda i marken. I princip som dagens färskvattenledningar av gjutjärn och stål.
Ett antal sk tunnband av järn saknas i övre delen av badkaret.

Aj Madame' - borsta inte så hårdt, stöflorne äro ju af.

Litografi av Fritz von Dardel (1817-1901)

Citat ur en bok utgiven år 1925 av N. J. Nätterlund :

" För ca 50 år sedan fanns här i byn intill Tjärn en badort med hotell och restaurant, som var rätt så mycket frekventerad, inte minst av bönder från fjällsocknarna, som hade sålt sina stora skogar och pängarna brände [i fickan] och kanhända det även fanns någon slags viss törst, som behövde släckas. Nu är allt borta, endast några knutstenar från hotellets byggnad finnes, vilket låg ovan vägen. Badhuset (duschen) låg nedom vägen. När björkarna hade klätt sig i sommarskrud och flaggor och vimplar voro hissade så såg det rätt så fästligt ut. Någon sade, det var en oas i öknen. "

Bokens titel : "Norra Ångermanland i ord och bild, från förr till nu, Del 1 Nätra älvdal " , 270 sid

Bostadshuset på Finnborgs enda hemman, Finnborg 1, 6½ seland,
fotad ca 1910 av Alex Wiberg, Bräcke, Nätra

Uppfördes i slutet på 1800-talet av hemmansägaren Jonas Norberg. Jonas var son till den tidigare ägaren Erik Norberg med ursprrung från Kornsjö, Nätra. Huset renoverades år 1936 samt 1944.

Källor : Svenska gods och gårdar från 1941 , Ångermanland bygd och folk från 1949 samt
Magnus Näslund, Köpmanholmen.

Tillbaka till topp