 |
|
AWZ Carpelans far överstelöjtnanten Vilhelm Maximilian Carpelans runa i Svenskt Biografiskt Handlexikon. |
||
|
Här i ordagrann avskrift. |
||
|
Carpelan, Vilhelm Maximilian,
militär kartograf. Född i Lojo socken i Finland 7 jan. 1787. Föräldrar
löjtnanten Axel Maximilian Carpelan och Barbro Elisabet Toll. - C.
började sin militära bana 1803 som fänrik vid Björneborgs regemente och
öfvergick till den nyss förut organiserade fältmätningskåren 1807. När
kriget utbröt 1808 måste han åter ställa sig i krigarnas leder och
deltog med utmärkelse i flera af de häftigaste drabbningarna. Prydd med
guldmedaljen för tapperhet i fält, öfverflyttade han efter
Fredrikshamnsfreden till Sverige och anställdes ånyo i
fältmätningskåren, där han tjänstgjorde till 1813, då han som kapten
bevistade fälttåget i Pommern och året därpå deltog i anfallet på Norge.
År 1814 utnämnd till major i armén, beordrades han fem år därefter att som adjutant åtfölja riksståthållaren till Norge. Under sin vistelse därstädes gjorde han professor Hansteens bekantskap och kom genom denne frejdade vetenskapsman i tillfälle att anställa en mängd barometerobservationer och höjdmätningar i landets fjälltrakter. Öfverstelöjtnant i armén 1823, erhöll han tre år senare i uppdrag att gravera den svenska topografiska kartan i skalan af 1/100000 och kallades till styresman vid ingenjörskåren. Det var i denna befattning han kom att få inseendet öfver och till en del med egen hand utföra den dyrbara kartsamling, som länge utgjorde den tillförlitligaste källan för kännedomen om Sveriges geografiska förhållanden och som ehuru öfverträffad af senare tiders noggrannare men äfven dyrbarare kartverk, alltid skall tillförsäkra sin upphovsman ett framstående rum bland svenska topografer. C. graverade i aquatintamaner. Död i Stockholm d. 19 maj 1830. - Gift 1824 med Emanuela Sofia Scherman. |
| Vilhelm Maximilian Carpelan (VMC) blev porträtterad år 1824 av målaren Fredrik Westin, Stockholm. Detta är en kopia av originalet utförd av Brita Juel-Soop år 1936 . Tavlans ägare är ättlingen Kenneth Ögren, Uppsala | ||
 |
| År 1824 gifter sig VMC och Emanuela Sophia f.Scherman f.1805 i Cadiz, Spanien, dotter till svenske generalkonsulen i Cadiz, kommerserrådet Zakarias Scherman med makan Christina Sofia f. Öman. Här avbildad år 1862 när hon är 57 år och varit änka i 32 år. | Fotots baksida, ett fantastisk foto från fotografins absoluta barndom. | |
 |
 |
| Här ses ett armband som bröllopsgåva till Emanuela vid bröllopet år 1824. |
 |
| 18 karat guld, amnetist, 10,8 gr. Giron & Löngren, Sthlm. 1824. |
 |
|
---- VMC i Norge som adjutant till riksståthållaren. ---- |
Det Sydlige NORGE Efter det bedste Hjelpekilder Sammendraget og udgivet af W M CARPELAN 1826 |
||
|
Kartan illustrerar med vilken detaljrikedom kartografer arbetade i början av 1800-talet. Det är ett alltigenom imponerande arbete, inte minst med tanke på de hjälpmedel som stod till buds vid den tiden. Att färdas runt Norge med dess topografi och dokumentera, kanske med häst ibland, för att sedan gravera en karta, tanken svindlar. Kartan togs fram under ledning av WMC. Kartan finns i tryckt form i boken : Maps and Mapping of Norway 1602-1855, by William B. Ginsberg. Septentrionalium Press, New York, 2009. Kenneth Ögren som införskaffat boken tipsar om detta. (vem är Kenneth ?) |
 Kopparplåten som kartan graverades på mäter 83,1 x 57,7 cm. Tänk att få in alla detaljer på denna yta. |
 |
| Efter äventyren i Norge åren 1819 - 1823 återkom WMC. till Stockholm och utnämndes till ÖversteLöjtnant i den Svenska Armekåren. Några år senare fick WMC. i uppdrag att gravera den svenska topografiska kartan i skalan 1/100000 och utsågs till styresman i Ingenjörskåren. | ||
År 1825 presenterade WMC anvisningar som syftade till att systematisera och standardisera text, symboler och övrig grafik för kartor som ritades fram inom den Svenska Ingenjörskåren. WMC var långt före sin samtid i detta avseende. |
Här ses pärmbladet till detta arbete ... |
 |
..försättsbladet , något fuktskadat ... ..fritt översatt : " Skrivstil och Kartteckning som gäller vid Kongl. Ingenieurkårens arbeten, utgiven av W.M.Carpelan" |
 |
Skrivstilar i skilda storlekar och lutning, med anvisning hur de geometriskt konstrueras ... för skalorna 1/20000 och 1/100000 |
 |
 |
|
Kartexempel vid blandad terräng.... |
 |
 |
Till en kartografs mest använda verktyg hör ett passande
förstoringsglas. Det är här infattat i en ram av trä stående på en
träfot. Förstoringsglaset tillhör Örnsköldsviks Museum och Konsthall. Det är Stephan Lundberg därstädes som varit behjälplig att plocka fram detaljen. På träfotens undersida är ingraverat en krona samt årtalet 1698. Kaptenlöjtnanten AWZ Carpelan ärvde sannolikt detta förstoringsglas efter sin far överstelöjtnanten Wilhelm Maximilian Carpelan, och därav funnit vägarna upp till Örnsköldsvik. |
 |
|
Att gravera kartor på den tiden krävde med all säkerhet en stor andel
konstnärlig talang. Under sin vistelse i Norge 1819 -1823 kom WMC. även att uttrycka sin konstnärliga talang mera renodlat. I mitten av 1820-talet gav WMC. ut en samling aquatinter som avbildade naturen i Norge med titeln "Pittoresk resa til norska fjellen". Den har präglat vår bild av Norge med fjordar och fjäll. |
||
| Här ses ett smakprov ... |
 |
| Våren 2009 presenterar Ingrid
Fuglerud Danbolt följande konsthistoriska avhandling vid Oslo
Universitet. "En officer och konstnär i norska fjällen" Länk till avhandlingen. Klicka därefter på länken "Fulltekst" så öppnar dokumentet i pdf-format. |
 |
 |