 |
| Smälthyttan i Fröstdal vid Fors | ||
Malmen bröts i Förnätraberget och forslades vintertid till hyttan. Sannolikt utnyttjades ån i vissa delar som transportväg när den väl frös till. När hyttan startats upp var det arbete dygnet runt. Hyttan var i bruk enbart på vårarna när vattentillgången var god.
|
 |
I Januari 1854 upprättas en värdering av investeringen i smälthytta och wändrosthus. Denna värdering utgör sedan grunden för brandförsäkringsvillkoren. Värderingen är mycket noggrann, i princip är kostnaden för varje spik redovisad. |
Här följer några citat ur dokumentet nedan (1 aln = 0,594 m) Observera att myntslaget som används i kalkylen är Riksdaler Banco : " En smälthytta af resvirke på stenfot under dubbelt brädtak och väggar af bräder, 35 alnar lång, 20 alnar bred, 7,5 alnar hög från stenfoten till takbandet..." Detta anger hyttbyggnadenns huvuddimensioner. - "För nordvestra gafveln af hyttan är uppfört ett blåsmaskinshus af resvirke med 2 egna väggar, 9 alnar i fyrkant och af lika höjd med hyttan....." - "Blåsmaskinen lemnande 76,9 kubikfot luft för varje slag av wattenhjulet och bestående av 3 enkelverkande cylindrar" Blåsmaskinen som drevs av vattenhjulet var hjärtat i anläggningen. Den försåg härden med forcerad luft för att höja temperaturen i härden så att malmen kunde smältas. Jmfr med ässjan i en traditionell smedja. - "Wattenhjulet af 5 alnar yttre diameter ...." Hjulets bredd torde ha varit lika med vattenrännans bredd dvs 3 alnar. - "Wattenrännan 24 alnar lång, 3 alnar bred, 2,25 alnar hög af bjelkar och 3 tums plank .." - "Wändrosthus, 30 alnar långt, 25 alnar bred, 4,5 alnar högt under dubbelt tak af bräder och för öfrigt bygdt af resvirke med väggar af bräder kant i kant utan ribbor ..." Kallrostar och wändrostar användes för att driva ut gaser och svavel ur malmen före smältning i hyttan. - Värderingen av smälthyttan och wändrosthuset slutar vid 6626 Rb vilket torde motsvara ca SEK 380 000 i 2008-års penningvärde. Att räkna upp värden från långt tillbaka är mycket vanskligt. Tänk på hur levnadssättet förändrats vilket inte statistiska siffror klarar av att korrigera för. På 1800-talet förbrukades inte mera än att säkra överlevnaden, att jämföra med dagens överkonsumption etc. Statistik i detta sammanhang är egentligen meningslös. Prof Bo Thydén på SCB kan förklara detta närmare om intresse finns. |
| Sid 1/8 |
 |
|
Sid 2/8 |
 |
|
Sid 3/8 |
 |
|
Sid 4/8 |
 |
|
Sid 5/8 |
 |
|
Sid 6/8 |
 |
|
Sid 7/8 |
 |
|
Sid 8/8 |
 |
Annons i Aftonbladet 15 Juli 1856 |
| År 1865 företas en hemmansklyvning
av hemmanet
Fröstdal nr 2, som sedermera blev 2:2 resp 2:3 I samband med detta togs följande karta fram. All text i blått har jag adderat och finns alltså inte på originalet. Det skall fortfarande dröja ett antal år innan Jeanetteborg projekteras och byggs upp. Kartan är stor, scrolla därför kartan i sidled. Det mest intressanta på kartan ligger efter dess högra sida. |
 |
| Kartan nedan författades vid laga skiftet åren 1852-53 i Fröstdal.
Den torde ha varit grunden till kartan ovan vid hemmansklyvningen år 1865. Kartan nedan visar dock hela Fröstdals by. Vid laga skiftet 1852-53 stod Förnätra Gruvaktiebolag som ägare till Fröstdal 2:1 (B) |
 |
| Utdrag ur protokollet för laga skiftet åren 1852-53
i Fröstdal.
Här specas område 177 som "odlingsmark omkring inspectorsbyggningen". |
 |
| År 1939 presenteras en utredning kallad " Västernorrlands läns försörjningsmöjligheter". Under rubriken Bergsbruk omnämns Förnätrabergets koppar-nickelfyndighet och smältverket i Fröstdal vid Fors. Här bekräftas slutsatsen att undersökningen och efterföljande analys av fyndigheten varit mycke bristfällig. Till detta tillkom att metallpriserna på marknaden vid denna tid rasade. |
| Tillbaka till topp |
 |