Klicka texten så öppnar loggboken !
..några ord och foton om linet .. 

För den intresserade finns det hur mycket som helst beskrivet och dokumenterat om linet såväl i bokform som här på webben.
Jag vill här enbart visa några foton av linblomman och sedan anknyta till "hembyarna" med att visa några "linsänken" på karta.

Samtliga foton av linblomman på denna sida är tagna vid Brynge Kulturområde sommaren 2008 ,  se informationsblad om Brynge kulturområde

     Linodling i byarna på våra breddgrader kan följas bakåt till medeltiden. Sannolikt har linet ingått som ett sädesslag redan från tiden när mark startade röjas för odling i byarna.
     Att produkter av lin odlat i Nätra socken höll en särdeles hög kvalitet finns väl dokumenterat. Denna goda kunskap om linet och dess förädling gav ett visst välstånd i byarna.
     Bönder blev affärsbönder och körde söderöver i huvudsak till Uppsala och Stockhol och sålde från linet förädlade produkter.
Härifrån kom begreppet "sörkörare".



   
Notis i Aftonbladet 1849-03-12  
    Torpardottern Anna var 9 år när hon förärades gåvan.
Hon kom sedermera att bli gift med torparen Nils Norberg, Sörgård

 
   
Här följer två foton som ingår i ett arbete presenterat år 1987 av Ingrid Westin f.23, Kornsjö, Nätra.  
   
 
    Sörkörarforan är lastad. Hundskinnspäls, pälsmössa och stickad långschal gav sörköraren skydd mot vinterkylan. Förutom linneprodukter medfördes skinn och skogsfågel för försäljning.   
 
    Premielärft, högsta kvalitet av linne, blev vida kända produkter tillverkade i Ångermanland.   
 
 
Vid Brynge kulturområde såddes både oljelin och spånadslin senvåren -08.
Fotot illustrerar skillnaden. Oljelinet i förgrunden har avsevärt kortare stjälk.
Av oljelinet utvinns linolja ur fröet samt även vackra eterneller kan skapas.
Spånadslinet ger en lång tåga som efter många behandlingssteg förvandlas
till starka fibrer vilken då kan bli exempelvis en linneväv.
Spånadslin kallas ibland även för textillin.
Botaniskt hör både spånadslin och oljelin till samma art, Linum usitatissimum(=arbetslinet, den nyttigaste), men det finns skillnader och
därför blir de artvarianter. Linblomman ger liten mängd nektar och pollen.

 

Spånadslinets blomning sker under 1-3 tidiga morgontimmar. Sedan faller kronbladen ner till marken som snöflingor.
Så länge ej utslagna blomknoppar finns upprepas detta varje morgon. Av detta skäl pågår blomningen enbart ett antal dagar.
Oljelinet blommar en längre tid med en större blomma och mera blomknoppar.
Linblomma och blomknoppar
 







Alla gamla byggnader vid Brynge kulturområde är
vackert bevarade med bl a spånade tak.
En tidig morgon mitt bland linblommorna i Brynge uppenbarar
sig denna spröda vackra skönhet i ensamt majestät.
Det är en blåklint som är i färd med att veckla ut sina  kronblad.
Kraftig stjälk och i höjd motsvarande linets.
Stjälken saknade helt förgreningar och blad.
Morgonen därpå var den borta, troligen plockad.








 






Linsänken var platser vid sjöar, åar, bäckar och tjärnar och gärna med långgrund strand dit det skördade linet forslades för att rötas. I princip fästes linkärvar på träramar eller stegar (linklova) som sedan fördes ut i vattnet. Linet dränktes och hölls under vatten ett antal dagar. Vattentemperaturen avgjorde tiden för linet i vattnet (normalt ca 2 veckor). Att röta linet i vatten innebär att bakterier anaerobt (syrefritt) bryter ner växtlimmet för att frigöra fibern. Att vattenröta var den gängse metoden förr, men även andra metoder som landrötning på fuktig mark praktiserades. Att röta linet är ett av det mest kritiska momenten vid linberedning.
 
En linklova färdig att sjösättas. Linklovan klar för att bogseras ut till passande vattendjup.
Oftast användes tunga stenar som tyngder för att hålla linet dränkt.
     Foto från Sörflärke, Anundsjö   Fotograf Anna Britta Fahlén 1937      Foto från Sörflärke, Anundsjö     Fotograf Anna Britta Fahlén 1937

Ovanstående bilder är kopierade från skriften "Linberedning och linborsten i norra Ångermanland"
Skriften ingår i Örnsköldsviks museums småskriftserie.






 
 
















 
I "Linladan" vid Brynge kulturområde demonstreras lin rötat med olika metoder.
fr v landrötat, varmvattenrötat, snörötat, rötat i kar och vattenrötat.
Här ses att rötning i vatten ger ett ljusare lin. Det ljusaste och vackraste linet fås
med rötning i strömmande vatten. Anledningen är att sporer som annars fäster på linet
och ger det en mörkare nyans försvåras av strömmande vatten.
 
 
Var i byarna fanns linsänkeplatser dvs platser där linet rötades i vatten ?
Här nedan visas ett antal äldre kartor som reder ut detta till viss del.
 
Utsnitt av en karta över inägorna i Sörtjern från år 1803.
Den skiftade marken bestod av 4 skiften A - D. Jordägaren till A var även skriven för D.
Således bodde 3 jordägare totalt i Sörtjärn vid den tiden. Alla tre bostadshusen kan ses uppe till vänster på kartan.
I protokollet till kartan är No 58 upptagen som gistplats dvs en plats där fisknät torkas och trimmas. Att det förekommit nätfiske
i denna lilla tjärn som krävde en speciell plats för att torka näten är högst osannolikt. Möjligen att det med gistplats menas en plats att hantera ryssjor, mjärdar etc. Sannolikt var platsen tänkt både som linsänkeplats och gistplats på denna oskiftade marklott.
Källa : Lantmäteriets kartor
 

 

Utsnitt av en karta över inägorna i Norrtjärn från år 1815.
Den skiftade marken bestod av 6 skiften A-F.
Bostadshusen ligger uppradade utefter stora landsvägen till vänster på kartans nedre del.
Inget linsänke finns angivet på denna karta. På kartor från 1779 och 1808 framgår ej heller något linsänke.
Observera att Böles Sjön numera heter Åtessjön och att angränsande by i norr Söderböle i Själevad numera heter Sörböle.
På kartan över Söderböle i Själevad och strax norr om rålinan mot Norrtjärn finns angivet ett linsänke för Söderböle by.
Sannolikt har denna linsänkeplats nyttjats av alla linodlare runt sjön oavsett kommungränser.
 
 

 

 

Utsnitt av en karta över inägorna i Fors från år 1796.
Den skiftade marken bestod av 3 skiften A-C.
Bostadshusen är utsatta längst upp till vänster på kartan.
Linsänkeplatsen anges tydligt. Som framgår av kartan så fanns på den tiden ett tegelslageri nere vid ån.
 
 

Utsnitt av en karta över inägorna i Hälle från år 1788.
Den skiftade marken bestod av 3 skiften A-C.
Hälle by hade ett linsänke nere vid Skrikesjön i anslutning till vintervägen över isen.
Notera sjöboden som är markerad strax intill.

 

Finnborg
Finnborg hyste enbart en stor jordägare vid denna tid. Skifteskartor etc fanns det därför ingen anledning att upprätta.
Kartor på Finnborg för att spåra linsänken finns därför inte.

 

Inormationsblad om Brynge
Observera
att datum och tider gäller för sommaren 2008
Cafe' Linlyckan i Brynge.
I förgrunden en blommande linsådd.
 































 
Bland de sista momenten vid framställande av premium linnelärft var att mangla väven. 
I Brynge uppfördes i mitten av 1700-talet en lärftmangel. 
Klicka bilden så öppnar sidan. OBS ! Stor bild.. 
 
 
 
 
 
Skötselråd för linne. Råden framtagna av Lilly Wahlström och Lisbeth Vestin, båda från Sörtjärn
 
 
  En artikel hämtad ur tidskriften VVS-Forum.
Lin med linolja saluförs fortfarande som den säkraste gängtätningen inom VVS.
I artikeln refereras till s.k RSK-nummer vilket är ett artikelnummer och där RSK står
för Rörbranschens Standard Katalog.