Manlav är en hänglav allmänt förekommande i gamla skogar i Norrland. Manlav är rik på lavstärkelser, en kolhydrat som människan kan bryta ner. Den innehåller även cellulosa, en kolhydrat ej nedbrytbar av människan.  Under 1860-talet inträffade flera svåra missväxtår i Sverige som hade till följd att många människor led svår nöd. Nödåren 1866.68 drabbade framförallt Norrland.   Den 20 Juli år 1867 skrev apotekaren Jacob Widgren i Råneå, Norrbotten till Västernorrlands läns landskansli med anledning av bristen på födoämnen bland befolkningen. Hans önskan var att beskrivningarna skulle spridas inom länet till fattiga familjer med hjälp av kyrkan.  En av beskrivningarna var hur man gjorde nödbröd med mjöl gjort av manlav.
	Källa Riksarkivet

Lav i hembygdens verkligt gamla skogar

Några foton från sommaren -13

På näringsfattig mark växer här gamla furor (tallar) ostörda sen 100-150 år. Alla är mer eller mindre torra. Notera de mörka partierna på stammar och hängande från grenar, det är manlav och skägglav. Att dessa lavar frodas är ett gott tecken på att luftföroreningarna är låga. Lavar är överlag mycket känsliga för oren luft. Till saken hör att här trivs även björn. Det är kända  björnmarker.

Här ses hur manlav hänger från grenverket av en fura (tall) ca 6 m ovan marken.

Här ett exempel på manlav som klänger längs trädstammen. Det är till stor del vinden som styr hur laven formar sig när den växer nedåt stammen.  Mönstret på fotot är helt i överensstämmelse med den aerodynamiska strömningsläran omkring runda föremål och indikerar även den dominerande vindriktningen de senaste 100-150 åren.

Manlav som apotekaren Jacob Widgren föreslog som nödföda enl. receptet ovan. Innehåller ca 40% kolhydrater.

Skägglav, sannolikt den rikligast förekommande hänglaven i mina hembygder. Skägglav innehåller urinsyra och användes därför långt tillbaka som desinfektionsförband i sår etc.

Tillbaka till topp