Klicka texten så öppnar loggboken !

Båtsmansrote No 57 Norberg i Fors (Mjäla och Sörtjärn)
     Det var Karl XI (regent 1660-1697) som genomdrev denna nyordning med rotering. Det var en överenskommelse mellan folket och kronan. Genom överenskommelsen erhölls en stående krigsstyrka så att folket slapp ifrån utskrivningar. Det blev nu allmogen ålagt att "uppsätta karlar till kronans tjänst." De hemman som ensamma eller tillsammans utgjorde en soldats underhåll, kallades en rote, och dess skyldighet rotering. Denna innefattade förpliktelsen att ställa en fullgod man till kronans tjänst och att tillika till en del underhålla honom med kläder samt ett rotetorp (båtsmanstorp).
  I våra trakter ansågs att 5-8 hemman kunde försörja en (1) båtsman. Allt berodde på jordens bördighet och arealerna. Bönderna kallades då även rotebönder. För små byar med enbart ett fåtal hemman var det vanligt att rotehållningen delades på flera byar. Det utsågs en rotemästare bland rotebönderna som var skyldig att tillse att soldaten med familj kunde livnära sig och leva under hyfsat drägliga förhållanden.
   Båtsmansroteringen upphörde 1897.
 
    I det följande sker först en orientering på karta var rotetorpet no 57 var beläget, sedan följer tre dokument som berör angelägenheter förknippade med rotehållningen. 

Källor: Roland Bodin, Fors 
         Lennart Åkerdahl, Sörtjärn 
         Svensk Arkivinformation, SVAR
         Lantmäteristyrelsen
         Norra Ångermanland, N J Nätterlund 1925 
         Släkter och gårdar i Nätra, Nordvall, Sundin

Kartan nedan ger en grov översikt av fr. v byarna Östersel, Mjäla, Fors, Sörtjärn och Norrtjärn. (uppdaterad karta fr 2010, vägsträckan mellan avtaget E4 i Sörtjärn upp till Fors är ca 3 km)
 
 
      En mera detaljerad karta. (utgiven år 1962)
      Rålinorna (rågångarna) mellan byarna anges med streckprickad linje.
 
    Karta från 1852 som visar båtsmanstorpet i Fors mera i detalj. De grova blå linjerna indikerar nuvarande vägsträckning. 
    Idag år 2011 är båtsmanstorpet helt igenvuxet, det är bara grundstenar kvar som påminner om fornstora dar.
   
  ....från protokoll vid laga skifte år 1852.

Kolumnen till vänster anger jordlottens nummer enl kartan ovan.
Kolumnen till höger anger jordens gradering på en skala av 1-10.

Jordlotterna 134 - 136 och 410 är inägor och 757-758 och 760 är avrösningsjord. 
(ej lämpad att odla)
  
 
 Förbindelse undertecknad 16 Januari 1865. Båtsmannen Johan Norberg  är vid detta tillfälle 64 år och har beviljats afsked.
     Förbindelsen nedan innebär att båtsmannen Johan Norbergs rotehållare låter honom i sin och sin hustrus lifstid innehavfa:   
1. Den jordrymd som överenskommits den 25 Augusti 1863 (dokumentet ej återfunnet)
2. Av Jonas Nordin innehafva ett skogsskifte av 120 alnar i fyrkant.
3. Av Nils Åkerdahl en redan inhegnad hjärda vid rået mot Fors.  Länk till mera om Nils Åkerdahl i Sörtjärn
4. Att Olof Forsberg, Per Johan Söderlund och Jacop Sundberg årligen är behjälplig med ett (1) dagswerke när Norberg så påkallar.
Anm. Båtsmannens dopnamn var sannolikt Johan Johansson
 

  Överenskommelse tecknad 15 November 1866, den nytillträdde båtsmannen Olof Norberg är ogift ..
Citat " finner mig icke hava någon synnerlig nytta att innehava bostället så länge jag är ogift och utan familj,
hade jag torpet måste jag ofta afstå många goda förtjänster jag eljest åtkommer. Överenskommelsen är
så träffatt att jag afstår torpet mot att Rotehållarna till mig betalar för hvarje år Trättiofem 35 Rb inberäknat
husrum och wed. Detta contrakt förblir gällande till Wåren 1872."
  Chefen får Norra Ångermanlands båtsmanskompani AWZ Carpelan finner dock anledning den 29 Juni 1869 att
justera överenskommelsen till att gälla fram till 1:a Maj 1870.
   Anm. Jeanetteborg år 1869 var ej färdigbyggt. AWZ som var en mycke resande man daterade dock sina
underskrifter redan med Jeanetteborg, den blivande fasta punkten i tillvaron. Länk till sidan om Carpelan på Jeanetteborg
 

Contrakt godkänt och undertecknat den 1 November 1876...
 Det är ett arrendekontrakt på 50 år där båtsmannen på Norbergs rote förbinder sig att arrendera
 1 tunnland av Östersehls by och 1 tunnland av Mjäla by. Årliga arrendekostnaden är 25 öre per seland
som betalas av Tjerns och Fors rotehållare till Mjäla och Östersehls rotehållare.
I Ångermanland var 1 tunnland ca 2 seland. Länk till mera om Tunnland och Seland
Jordlotterna är utmärkta på kartan ovan.  Här är en länk till kartan.
 
    Efter att båtsmanroteringen succesivt upphörde under 1890-talet uppfördes ett timrat bostadshus på denna arrendemark enl.
contrakt av 1876, ovan. Den siste som var bosatt i stugan var Anton Wester (1887-1968). Anton var äldste sonen till båtsmannen
Olov Wester(1859-1937) i Östersel född i Hämra, Sidensjö och hustrun Anna f.Larsdotter (1862-1953) född i Sunnansjö, Nätra.
    Anton emigrerade till Amerika men återvände 1926. Gifte sig med Agda Henrika f.Winberg (1892-1976) född på Masthugget, Gbg.
Anton och Agda skildes 1934 och hade då en son Lennart Gustav Torsten f.1930. Roland Bodin i grannbyn Fors som är född 1944 har
klara minnen av Anton boende i stugan fram till och under 1950-talet.
    Anton hade en syster Olga (1888-1968) som gifte sig Östman i Bjällsta, Nätra. Olga fick en dotter Ellen(Elin) som gifte sig Sjölund och bosatte sig i Hälle, Nätra. Här är en länk till "Sjölunds i Hälle på Krustorp 1:1"
 
Foto av stugan från väster sommaren 2011.
Timmerstommen har här startat numreras. Planerna är tydligen
att nedmontera stugan och att flytta den till annan lokal. Länk till karta
 
Foto av stugan från norr sommaren 2011
Stugan är placerad på Mjälas del av arrendemarken.
En kort sträcka till höger på fotot går rålinan mellan byarna Mjäla och Östersel.
Allt är numera igenvuxet, men det krävs inga stora mått av fantasi för att tänka sig
hur vackert denna stuga var placerad när landskapet var öppet. Mot öster och söder
breder Mjäla by ut sig och mot väster byn Östersel samt i bakgrunden flyter Nätraån från
väster till öster.  Stugan står på krönet av den stora grusåsen som korsar Mjäla.
Utsikten torde ha varit magnifik. Länk till karta



Delförstoring av militär topografisk karta utgiven år 1771.
Inom Nätra pastorat återfinns en del kända byanamn såsom Ogsböle, Björsby, Hälle, Tjern, Fors, Sehl, Blåvik, Vik, Näs, Kornsjö,
samt Nätra (Bjästa) med kyrkan märkt Ka. Nätraån är också utskrivet samt Stora landsvägen utprickad.
Synd bara att kartan från originalet blivit scannad med alltför låg upplösning. Det ges mao inget utrymme till förstoringar utan att
artifakter börjar göra sig märkbara som i fallet nedan.
På kartan förekommer ofta ordet "PAST" eller "P" eller så fullt utskrivet "PASTORAT" allt beroende på utrymmet på kartan.
 
 Kartan från 1771 i sin helhet. Dess rubrik är " Geographisk Charta öfwer West-Norrlands Lähn eller Ångerman-Medelpad och Jemtland
 tillika med Åsele Lappmark."