Hembyn Sörtjärn, Nätra, Ångermanland

Kort bakgrund...

Alla som hjälpt till...

Skärmkontroll...

Gästbok ...

Läs om upphovsrättsregler för denna hemsida

Linet har urgamla traditioner och i vår bygd är det väl dokumenterat från medeltiden.
Lin odlat och förädlat i byarna i Nätra blev vida erkänt för att vara det allra bästa.

..klicka bilden så öppnar sidan..


	Tätört [pinguicula vulgaris] En spännande växt med ett intressant leverne på våra breddgrader. Växten är nu funnen på lokal i Sörtjärn. Den presenteras i bild på en egen sida. Den har spelat en viss roll i folkhushållningen sedan medeltiden samt även tillhör medicinalväxterna. Klicka bilden så öppnar sidan. I slutet på sidan finns länkar till sidor passande för ett djupare studium av Tätörten.

          I våra trakter anses älg och älgjakt ha spelat en betydande roll för folkets matförsörjning, dock icke lika avgörande som ex.vis fisket. Tillgången på älg genon tiderna har varierat kraftigt. Som exempel, under 1800-talet fridlystes älgen i tre (3) omgångar. Om detta berodde på för mycket jakt och/eller dålig tillgång på föda för älgen är inte klarlagt.
          Före skjutvapnens tid var älg bland de mest svårjagade djuren.
          Här ses en älgko som lyssnar och vädrar, som motsats är synsinnet hos älgen inte speciellt väl utvecklat.

8-taggare fälld på Sörtjärn 2:13, 8 Sep -09, 19:10
Vikt ~220 kg, ålder ~3 år

Älgar med horn anses av de flesta tecknare vara bland de svårare djuren att avbilda. Följande teckning illustrerar detta faktum.
Här har tecknaren förmodligen i ren desperation vridit ihop hornen till något korkskruvsliknande. Teckningen pulicerades i bokverket
"Johnstonii Theatrum Animalum" år 1650.

Avsnitt ur Herdaminne för Hernösands stift gällande Nätra församling.
Det var Leonard Bygdén, Uppsala som år 1928 kunde presentera sitt arbete i sin helhet.

Herdaminne är den etablerade benämningen på ett vetenskapligt grundat, personhistoriskt uppslagsverk omfattande samtliga präster i ett stift, vanligtvis från medeltiden till nutiden (det vill säga till bokens utgivningsår). Ref: WikipediA

Länk till Herdaminnet för Nätra församling fram till sekelskiftet -1900

I Maj 1721 kom en rysk flotta enl. uppgift med 33 stora galärer och 49 små, totalt 6-7000 man.
Bland manskapet fanns kosacker med hästar som skulle plundra, skövla och bränna byar.
Klicka bilden så öppnar sidan.

Forskaren Mathias Norberg , född i Norrtjärn, presenterad av förf. Christer Westerdahl.

Här återges några textstycken ur skriften. Släktet Norbergs
anknytning till linets historia i bygden framgår här tydligt.

Småskriftserien Nr 24, Örnsköldsviks museum

Mathias Norberg (1747-1826) är en av Sveriges största orientalister genom tiderna. Han föddes i Norrtjärns by i Nätra socken, norra Ångermanland, och behöll livet igenom intresset för sitt ursprung.
Norberg genomförde under drygt fyra år (1777-1782) en stor bildnings- och forskningsresa i Europa, varav ett år i Konstantinopel.
Som professor i Lund var Norberg en forskningsprofil av inte bara nationella, utan även europeiska mått. Hans inflytande sträckte sig även till litteraturen, särskilt de romantiska diktarna (Stagnelius, Tegner, varav den siste var Norbergs elev och efterträdare).
Mathias Norbergs faktiska insats har dock länge varit orättvist lågt värderad i senare tid, ja, till och med glömts bort helt. Delvis beror detta på Lunds universitets fasthållande vid det latinska språket, som tidigare övergivits på andra håll.
Norberg fick även finna sig i att överflyglas av nya strömningar inom vetenskapen.
Örnsköldsviks museum har ansett det viktigt, för sin humanistiska uppgift, att ånyo framhålla en stor norrlännings minne.

Utsikt från svenska legationen i Pera, Konstantinopel i slutet
av 1700-talet.

   Mathias Norberg förenar i sig en grundmurad bakgrund i sitt samtida Ångermanland med en enastående bredd i sin internationella forskargärning. Han var som orientalist under sin livstid kanske ryktbarare än någon annan svensk före våra dagar, skriver Sten Lindroth i Svensk lärdomshistoria (band IV, om den gustavianska tiden, 1981). Men man kan naturligtvis med Lindroth tillägga, att glansen kring hans namn åtskilligt förbleknat sedan dess. Till viss del oförskyllt, frestas man dock i så fall tillägga, om man tillämpar lärdomen om det tidsbundna i vetenskapliga prestationer.
   Han föddes i byn Norrtjärn så långt norrut efter riksvägen (nu E4) som man kan komma i Nätra socken, år 1747. Hans födelsedatum är faktiskt okänt, men det inträffade ostridigt kring midsommartid. Fadern hette också Mathias Norberg (här den äldre, d ä) och var född ca 1695, i samma by, som son till bonden Mathias (Mats) Isaksson (född ca 1655). Mathias Norberg d ä, som 1712 tog sig efternamnet Norberg tillsammans med broderna Per och Isak, var kronolänsman i Nätra socken och utnämndes även av landshövding Per Abraham Örnsköld till director för den norrländska linnetillverkningen inom länet, som då även omfattade Jämtland.
   Han bodde på hemmanet nr 2 i Norrtjärn och ägde även hemmanet nr 3. Mathias Norberg d ä avled redan år 1764. Modern var Christina Walanger (1721-1809), från Indals-Lidens socken i Medelpad, dotter till komministern därstädes, Israel Olof Walanger (1683-1752). Släkten Walanger hade ursprungligen sitt namn från byn Vålånger i Högsjö socken, södra Ångermanland. Efter Mathias d ä:s död 1764 gifte hon om sig med prosten Jonas Olof Törnsten (1699-1775) i Njurunda, Medelpad.
   Även släkten Törnsten hade nordångermanländsk anknytning. Namnet är antingen taget efter Törna i Ullånger eller Törnvalla i Torsåker. Sonen i Jonas första äktenskap med Catharina Stenklyft, lantmätaren Johan Törnsten, gav i Nyköping 1786 och i Falun 1787 ut "Underrättelser om linnelärftsväfnaden i Nätra socken", en klassiker inom denna nordångermanländska specialitet, liksom broderns och kyrkoherdens i Torsåker, Olof Törnsten, "Om Nätra Sokns Lin-Säde", en avhandling under överinseende av professor Anders Berch, utgiven i Uppsala 1753.
   Christina Walangers skicklighet i lärfttillverkning ledde till belöning av Riksens ständer i form av inte mindre än en silverbägare och två silverkannor, berättar en sentida ättling, Petrus Norberg, den norrländska järnbruksindustrins skildrare, och därtill även en av Mathias Norberg d y:s biografer.
   Denna premielärft och därmed detta silver, har Örnsköldsviks museum uppmärksammat i sin utställning om sörköreriet i nolaskogs, delvis baserad på forskning i ämnet. Det är detta jag syftar på när jag tidigare talat om Mathias Norbergs grundmurade bakgrund i landskapet Ångermanland. Men den är inte typisk på något sätt. Han tillhör utan tvekan gräddan av bondearistokratin.
   I bouppteckningen efter Mathias Norberg d ä upptas tillgångar till ett värde av 56.752 daler kopparmynt, bl a två hemman och guld och silver till ett värde av c 3.000 daler (Morell 1982 not 7, sid 140). Ättlingarna har inga svårigheter att från denna nivå bygga upp egna förmögenheter, inte heller Mathias Norberg d y.
   Den kända sörkörarfamiljen Norberg i Kornsjö, Nätra, har för övrigt sitt namn efter Mathias' äldre syster Maria, född 1740, som efter giftermål flyttade till Västanå, släktens ursprungliga hemvist, och fick en dotter, vars söner ånyo tog upp släktens efternamn på mödernet.

Gamla bykartor från slutet av 1700-talet.
Framtagna i samband med storskiften och skattläggning.

Klicka respektive by så öppnar ny sida.

Urmakaren i Fors

Klicka bilden så öppnar sidan

Smälthyttan i Fröstdal vid Fors

klicka bilden så öppnar sidan..

Rubrik på plankarta upprättad d. 17 Sept 1853	Hyttbyggnaden som här stått avställd i många år och alltmer övervuxen. Foto från ca 1890

27 December 1845 förvärvar drängen Nils Åkerdahl från Käxed, Wibyggerå socken, på offentlig
auktion skattehemmanet 4 ½ seland jord och hus under No 1 i Sörtjern af klockaren i Nätra
Anders Boström och hans hustru mot Fyrahundrade Sextioåtta Riksdaler Banco...

..detta var ett utdrag ur lagfarten meddelad 6 April 1847..

... så begynner släkten Åkerdahl i Sörtjärn... klicka bilden så öppnar en ny sida...

	Utedass med många sittplatser. Utedass med 8 sittplatser i cirkel och där samtliga sittande har egen fönsterutsikt. Källa : Strömsholms stuteris arkiv och Riksarkivet Länk till sida med större ritning och text.


	Greger Wikberg f.54 har forskat i sin farfarsfars öden och äventyr. Jonas Edvard Wikberg föddes 1861 och kom att dela mångas öden under senare halvan av ett hårt 1800-tal. Han bytte namnet Jonas till Johan senare i livet. Greger har anknytning till Carpelans på Jeanneteborg på sin mors sida. Hans mormorsmor är Dorotea (Tea) Carpelan, som var KaptenLöjtnant AWZ Carpelans yngsta dotter. AWZ var kompanichef för Norra Ångermanlands båtsmanskompani när farfarsfar Edvard blev båtsman. Han hade alltså AWZ som militär chef. Länk till Gregers berättelse om sin farfarsfar. Länk till sidan om AWZ Carpelan på Jeanetteborg. Länk till mera om Greger.

Dagsverksbok för 1863 vid Forss.

Byn Fors i Nätra s:n stavades Forss för gammalt. I dagsverksboken noterades samtliga utförda dagsverken på Sågen, Hemmanet, Jeanetteborg och Smedjan.

Klicka bilden t v eller här så öppnar sidan.

Rote No 57 Norberg i Fors, Mjäla och Sörtjärn.
På sidan visas på karta var rotetorpet var beläget
i Fors by samt tre scannade dokument förknippade med
rotehållningen.

Klicka bilden så öppnar sidan.

Gravyren till vänster ingår i en militär karta utgiven år 1646. På tavlan anges relationerna mellan de otal längdenheter som florerade vid den tiden.
Det här var långt före standardiseringens tidevarv.

Under 1860-talet inträffade flera svåra missväxtår i Sverige som hade till följd att många människor led svår nöd. Nödåren 1866.68 drabbade framförallt Norrland.
Den 20 Juli år 1867 skrev apotekaren Jacob Widgren i Råneå, Norrbotten till Västernorrlands läns landskansli med anledning av bristen på födoämnen bland befolkningen. Hans önskan var att beskrivningarna skulle spridas inom länet till fattiga familjer med hjälp av kyrkan.
En av beskrivningarna var hur man gjorde nödbröd med mjöl gjort av manlav.

Manlav [Bryoria fuscecens] är en hänglav allmänt förekommande i gamla skogar i Norrland.

Länk till beskrivning.

Källa Riksarkivet

Klicka bilden så öppnar sidan

Torpägaren och skomakaren Olof Wigren i Fors.
Skomakarstugan som fotades hösten -08 är förvånansvärt välbevarad.
Några mer omfattande efterforskningar om fam. Wigrens vidare öden har inte skett.

Utdrag ur församlingsboken år 1880 ...
Skomakare Wigren växte upp med tre syskon och där Olof var näst yngst.
Olof var även den som övertog torpet i Fors efter sin far.

Utdrag ur folkräkningen år 1890 ...


	Utdrag ur mantalslängd år 1930, alla tre barnen är här sannolikt utflyttade

	Den 8 December 2010 skriver Barbro Bergström-Hamberg, Själevad följande i Gästboken ....

	Tillägg 14 Aug -16, efter brevväxling med Magnus Näslund, Köpmanholmen.

En son till Olof Wigren hette Karl Gottfrid Wigren f. 1896. (Se folkräkningen 1910, då bodde familjen i Nyland, Själevad). Denne Kalle Wigren bodde och arbetade på 1930-talet i Köpmanholmen. Sedan flyttade familjen till Östersund. Sonen Kjell Wigren (1931-1996) blev känd musiker och var bl.a. med Bosse Larsson i TV:s "Nygammalt" på 70-talet.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kjell_Wigren

https://www.youtube.com/watch?v=cn1_LITDNm0

År 1935 publicerar signaturen Rinaldo i Örnsköldsviks Allehanda en artikel om "Slör-Ante i Fors".

Klicka bilden så öppnar sidan

Badanstalten (.. eller vattenkuranstalten) i Finnborg startade i mindre skala år 1854 och var fullt utbyggd år 1879 .
Verksamheten avtog succesivt under 1890-talet.

Klicka bilden så öppnar sidan

Avsnitt ur Nätra församlingsbok från år 1880

Avsnitten gäller byarna Fröstdal, Fors, Finnborg, Hälle, Norrtjärn, Sörtjärn och Skrike i nämnd ordning.

Klicka bilden så öppnar sidan

Sellins på torpet Sörtjärn 3:8, (1881-1921)

Klicka fotot så öppnar sidan.

Klicka bilden så öppnar sidan

Sågverket i Fors år 1897.

Klicka bilden så öppnar sidan

Timmerflottning i Nätraån i slutet av 1800-talet

Att flotta timmerstockar via våra älvar och åar till sågverk och sedermera massaindustri vid kusten var den
vedertagna metoden sedan 1700-talet. Flottningen i Nätraån upphörde 1964. Flottningsleden avlystes år 1973.

Klicka bilden så öppnar sidan.

Bodins i Fors

Släkten Bodin i Fors har en lång historia på mödernet. Här startar vi dock alldeles i slutet av 1800-
talet när Jonas Bodin från Rössjö, Sidensjö gifter in sig i bondefamiljen Jon Jonsson på Fors 2:4.
Det är Eivor och Roland Bodin som mycket intresserade hjälpt till med fakta och material.

Fotot visar bl a vitmålade bostadshuset på Fors 1:3, där Eivor och Roland bor.
Till höger ses vägen från Sörtjärn som går upp till korsningen med vägen Gerdal-Fors-Mjäla.

Klicka bilden så öppnar sidan

Avsnitt ur Nätra församlingsbok från år 1900

Avsnitten gäller byarna Fors, Sörtjärn, Norrtjärn, Hälle, Finnborg och Skrike i nämnd ordning.

Klicka bilden så öppnar sidan

Notis införd i Örnsköldsviksposten 11 Oktober 1902
https://kartor.eniro.se/s%C3%B6k/saltgrubban

Gamla kraftstationen i Fors, drifttagen 1906 - utfasad 1992

Stationen uppfördes av Forss AB. Syftet var att förse nya sulfitfabriken
i Köpmanholmen med elkraft. Sulfitfabriken startades 1907.

Klicka bilden så öppnar sidan

Foto 2007

Sjödins på Jeanetteborg 1908-1925

KaptenLöjtnant AWZ Carpelan var grundaren till Jeanetteborg i Fröstdal/Fors. Carpelan-epoken avslutades ca 1895.

År 1908 flyttar familjen Sjödin in på Jeanetteborg och blev därmed första bofasta familj på egendomen efter Carpelan.

Klicka fotot t.v så öppnar sidan om Sjödins.

En populär kameramodell från 1908 och ett antal decennier framåt blev denna Kodak-modell 3A Kodak Autographic.
Den tillverkades åren 1908-1934 i ett antal av mer än 300 000 ex. Kanske dåtidens folkkamera ?
Bildformatet är 3¼" x 5½" (8,25 x14 cm) avsedd för rullfilm

Skolfoton och artiklar från byskolan i Sörtjärn med början år 1910 - fram till sista klass år 1949
Eleverna fick sedan resa per buss till Bjästa centralskola
Sidan fortsätter med foton från centralskolan fram till -55.

Klicka bilden så öppnar sidan.

Avsnitt ur Nätra församlingsbok för år 1910

Avsnitten gäller byarna Hälle, Fors, Sörtjärn, Norrtjärn, Finnborg och Skrike i nämnd ordning.

Klicka bilden så öppnar sidan

Skolan i Fors år 1910-11, fotograf G.F. Lundgren

Klicka bilden så öppnar sidan.

Gustaf Fritiof Lundgren (1871-1934) var född i Vaxholm och tjänstgjorde som komminister i Nätra åren 1908-1911.
G.F. Lundgren var även en skicklig fotograf som under sina besök i byarna passade på att dokumentera sin samtid med kamera.
Ö-viks museum & konsthall har, med hjälp av Magnus Näslund, Köpmanholmen, uppmärksammat hans dokumentation. Ca 200 glasplåtar har kunnat spåras och skänkts till Nätra hembygdsförening.
Hösten 2007 visades på Ö-viks museum ca 25 alster från hans gamla glasplåtar som för ändamålet restaurerats.

På Nätra Hembygdsförenings hemsida presenteras G.F Lundgren utförligare samt mera av hans foton under hans sejour i Nätra.
Länk till Örnsköldsviks Museum & Konsthalls sida om G.F. Lundgren

Denna bild länkar till en sida med ett dokument "förbindelse-kontrakt" från år 1912 och
som handlar om att bygga ett föreningshus uppe på Tjernbacken.

Klicka bilden så öppnar sidan.

Fotot nedan intygar att grundstenarna är formade av mänsklig hand...
.. borrhålet till vänster i stenen har mörktonats något för att förtydliga..
.. borrhål som detta användes för att med hjälp av metalliska kilar spränga isär stycken av berg ..

Kyrkstenen på Tjernbacken

Vid den numera igenvuxna kärrvägen över till Fors på Tjernbacken vilar en sten som kallas kyrkstenen.
När klockaren i Bjästa ringde för högmässa på Söndagarna roterade stenen exakt ett (1) varv.
Ingen vågade befinna sig i närheten när detta inträffade, det betydde ju ett missat kyrkobesök.
Skrömt, skrock eller ... ?

Stenens position är ca 150 m väster om grundstenarna till Föreningshuset på Tjernbacken.

År 1992 publicerade Örnsköldsviks Allehanda följande artikel.

Klicka bilden så öppnar sidan.

Sörtjärns fäbodar utgör rubrik till en vacker berättelse hur det kunde vara att valla kor år 1918.
Klicka denna textrad eller på bilden så öppnar en ny sida.

Har själv minnen från när jag vallade korna till och från änget
morgon som kväll att när det blev svamptider så blev mina
kommandon alltmer ignorerade.
Kor älskar att gå i skog och äta svamp.
Måhända en extra krydda i tillvaron.

...på tal om fäbodar och att mjölka kossor .. ..kanske det var här begreppet "fast food" startade..? ..observera att det är flera på kö...typiskt fast food..

..vacker ung kossa även kallad kviga ..mycket vackrare i verkligheten än någonsin på ett foto..

Ett av mycket få vykort med motiv från byn Sörtjärn. Avbildat i början av 1920-talet. Fotograf okänd.
Fotat från krönet av "jufanbacken" (hjulkvarnbacken) i riktning mot norr. Det är gamla kustlandsvägen som ses och som brukas än idag internt i byn.
Det är vägen med sträckningen förbi gamla byskolan och fd bönhuset , så var det då såväl som nu. Kustlandsvägen var dåtidens E4.
Norröver på vykortet ses en del av Norrtjärnssjön samt delar av byn Norrtjärn.
Handlanden Hallén gifte sig med lärarinnan Hanna Lundberg. Som berättats ovan från 1918 dog Hanna i barnsäng, men deras
son som fick namnet Göte överlevde denna tragiska händelse. I gården var inrymt byaffär och café .
Halléns gård revs sannolikt under andra halvan av 1940-talet.
Det är Magnus Näslund som tillhandahållit digitala kopior av följande två foton av Halléns gård..

Ett avsevärt tidigare foto av samma Hallẻns gård innan husets ytterpanel är på plats.
Här kan även delar av byn Hälle ses till höger i bakgrunden, Sjölunds på Krustorp 1:1.
Notera att detta är Kustlandsvägen vid den här tiden, huvudvägen som gick längs hela norrlandskusten.

Året är 1922 när min far August Lindström företar sin första flygtur i tvåsitsiga biplanet Thunderbird (åskfågel).
Jämfört med dagens rutinmässiga flygande var det på 1920-talet ett stort äventyr och August gillade äventyr.

Platsen är Seattle, Wa, i nordvästra hörnet av USA på gränsen mot Canada. August arbetade i USA och Canada åren 1920-1926.
30 år senare blev uppstigningar populära även i våra trakter och starterna företogs företrädesvis från vårisarna.
Efter hemkomsten gifte sig August med Anny och år 1929 förvärvades hemmanet Sörtjärn 2:13.

   Emigranter till Amerika försåg sig ofta med följande utensilier för att skapa "trygghet" , måhända falsk trygghet inför det okända och det spännande. Så gjorde även August.
     Browningen kom dessbättre aldrig till användning utan blev enbart provskjuten. August berättade att under överfarten till Amerika från Bergen i Norge blev han god vän med en man från Hälsingland vars namn är glömt. Denne Hälsinge som var i dålig kondition råkade ut för en fruktansvärd sjösjuka, och bad August hjälpa honom ur eländet. Som goda vänner hade Hälsingen fått vetskap om vad August hade i bagaget. Väl komna till Ellis Island i New York tackade en tillfrisknande Hälsinge August, de sågs aldrig mer.
     Browningen blev inlämnad till polismyndigheten i Bjästa i början av 70-talet när regler infördes hur skjutvapen skulle förvaras.

Foto från 1968

August o Anny, förlovningsfoto 1927
August Lindström f.1902 Hörnäs, Själevad d.1974 Anny f.Sjöman f.1907 Hattsjö, Gideå d.1987
( my dad and mom)

Mantalsskrivna i Sörtjärn år 1925
Klicka denna textrad eller bilden så öppnar en ny sida.

Research och sammanställning : Magnus Näslund, Köpmanholmen

Att åka rissla dragen av häst på vinterföre var ofta färdsättet till ex.vis kyrkan.
Väl framme stallades hästen i kyrkstallet. Risslan förekom i ett otal utföranden, den till höger är försedd med kuskbock.
Risslans uppbyggnad påminner i många stycken om vissa båtars byggnadssätt.

Risslan nedan kan sägas vara i färd att återgå till naturen. Denna är en mindre modell med enbart hundsvott därbak, och utan kuskbock. Fotad i Sörtjärn år 1968.

Danspaviljongen i Överhörnäs. Klicka bilden så öppnar sidan.

	Bönhuset i Fors 1927-55 Klicka bilden så öppnar sidan

Avsnitt ur Nätra församlingsbok från år 1930

Avsnitten gäller byarna Fors, Sörtjärn, Norrtjärn, Hälle, Finnborg och Skrike i nämnd ordning.

Klicka bilden så öppnar sidan

Foto av Norrtjärn till vänster och i bakgrunden Åte, Gälven, Vägersta resp. Haffsta. Det är Åtesjön som breder ut sig. Det är slåttertid med hö på hässjor. Det regnar norrut. Fotat från söder mot norr 1929-30 av Axel Sellgren, Skrike. Södra delarna av Norrtjärn är ej med på fotot. Fotografen har sannolikt varit placerad ungefär vid infarten till nyligen sprängda järnvägstunneln för Botniabanan.

Fram till 1930-talet hade bönderna ansvaret för bygge och underhåll av vägarna. De markägande
bönderna var skyldiga att bidra med material och arbetskraft i proportion till deras kvantitet mark.
På 30-talet övertog staten ansvaret för byggande och underhåll av alla
större vägar typ Kustlandsvägen sedermera Rikstretton.

Artikel ur Örnsköldsviks Allehanda på temat "Den gamla bilden"

År 1934 formgav Hägglund & Söner, Örnsköldsvik
en likvagn enligt vidstående ritning.

Klicka ritningen så öppnar en sida med större
ritning och specifikation.

Året är 1935 när Gustav och Elin Sjölund flyttar in i Hälle på Krustorp 1:1

Det är sonen Tommy med hustru Eva som mycket välvilligt bidragit med fakta och
material till följande både gripande och vackra berättelser samt inte minst foton.

Klicka bilden så öppnar sidan

Året är 1936 när Frida Näslund-Westman och
Lennart Åkerdahl blev fotade tillsammans.
Frida till vänster är här 3 år och Lennart 2 år.
De bodde nära grannar som små.
Från Lennarts samlingar.

I anslutning till bilden ovan är det väl passande att lägga in följande foton.

Sittande har vi far Johan Söderlund (vedkaparen ovan) med hustru Matilda (Tilda) f.Fälldin Stående ser vi sonen Johan med hustru Göta f.Tjärnström Årtal och plats okänt.	Grannarna Nils Elof Åkerdahl och Johan Söderlund d.y Förmodligen nyblivna hemmansägare båda två. Årtal och plats okänt.

Finnborgshammaren eller bland byborna "för gammalt" enbart kallad "hammarn' " är på kartan ett område vid rågången mellan Finnborg och Sörtjärn. För gamla tiders Kustlandsvägen sedermera Riksväg 13 var hammarn' vid krönet på vägen mellan Finnborg och Sörtjärn. Finnborgshammarn är i sin helhet belägen inom Finnborgs marker gränsande mot Sörtjärn.
Med dagens E4 är allt borta och vad vi kan se är en tråkig bergsskärning.
Bynamnet Finnborg torde härröra från en tidig finsk bosättning på 1500-talet. Namnet "hammarn" är förmodligen lånat från tyskans hammer som i dessa sammanhang betyder stenig mark. Ordet har sedan böjts för att passa in i den lokala dialekten.
Finnborgshammaren kan även sägas ligga, med några stenkast till vardera Häsokällan i Sörtjärn och Badanstalten i Finnborg.
Länk till sidan om Hälsokällan i Sörtjärn och Badanstalten i Finnborg.
Länk till samma sida till kartan visande läget för Finnborgshammaren.
Idag år 2009 kan tilläggas att "Hammarn' är belägen precis där Botniabanan i bergtunnel korsar E4 ovan jord.

År 1937 publicerades ett bokverk med titeln
"Sverige, de svenska landskapen skildrade i ord av svenska författare och i bilder av Eigil Schwab"
I del II av detta bokverk beskrivs landskapet Ångermanland med text av Ludvig Nordström, illustrerad med färgplanscher målade av
Eigil Schwab f.1882 d.1952.
Följande bild är en scannad kopia av en färgplansch ur denna bok. Det är en vy norrut från hammarn' mot Sörtjärn, Hälle och i fonden Norrtjärn. I bildens mitt, uppe på höjden ses husen på fastigheten Krustorp 1:1 i Hälle.

Vy mot väster från Häggströms, Norrtjärn. På västra sidan om Norrtjärnssjön har bygget av
nya Kustlandsvägen startat. Kustlandsvägen som sedermera blev Riksväg 13 och sedan E4.
Här kan noteras att för den tiden mycket omfattande vägfyllningen har påbörjats.
Fotat i början av 1940-talet. Foton från Sven Häggströms samlingar.

Bostadshusen fr v Erik "Erke" Byström, Alvar Nilsson.

Ett foto just från denna vägfyllning mot öster, mot Nybergs till vänster och Häggströms till höger med Toberget i fonden.

Vy mot väster från Tobergets topp, 220 m.ö.h, här ses Norrtjärn, Norrtjärnssjön, Svarttjärn, Kvarnhusberget samt övre byn i Sörtjärn.
Foto från början av 1940-talet. Här framgår att vägbygget pågår längs hela västra sidan av Norrtjärnssjön.
Den massiva fyllningen ses hitom Svarttjärn.

Fotat från stranden hos Häggströms i Norrtjärn, rakt över Norrtjärnssjön i riktning sydväst mot Sörtjärn.

Efter en extrem delförstoring av samma gamla foto som ovan så framträder dock detta..
Det är bl a Hjulkvarnbacken ( "jufanbacken" ) som framträder i mitten. Vidare ses att handlande Hallens gård, som vi tidigare sett från rakt motsatt håll, fortfarande står kvar. Vid lägsta punkten på gamla vägen, svagt höger, rinner en bäck. I denna bäck fanns före denna vägombyggnad en hjulkvarn installerad.
Därav namnen Hjulkvarnbacken och Kvarnhusberget som vi ser början av till höger.
Vägarbetet med nya sträckningen av kustlandsvägen nedanför och öster om byn kan även skönjas.
I bakgrunden Gvalsjöberget.

Kustlandsvägen trafikerades på 1940-talet dels av Köpmanholmens Omnibuss AB dels av Sundsvallar'n
Det blev säkert skumpiga färder på den tidens vägar, framförallt i tjällossningstider.

Här ser vi Köpmanholmar'n som trafikerade sträckan Näske-Köpmanholmen-Bjästa-Övik och omvänt.
Konduktören är Birger Öberg, Köpmanholmen. Foto från 1944. Ur Sven Häggströms samlingar.

Sundsvallar'n

Som kan ses var cykelstället i fronten på bussarna vid den här tiden ett obligatorium och mycket brukat.

En vanlig syn efter vägarna på 1940-talet...det var storkrig och gummikomponenter en strategisk vara..
Grabbarna har just startat sitt sommaräventyr. Tyvärr är ej deras namn och lokal identifierad.

Kort paus på en slåtteräng ...

Logeringen fixad .. och kärran parkerad ...

Söndagsskola i gamla bönhuset i Sörtjärn omkr år 1942

Föreningshuset på Tjärnbacken flyttades och kom att utgöra grunden till denna byggnad. Se år 1912 ....

Fr v Agda Sjölund f.Lindström, Karl-Erik Karlsson, Ebba Söderlind, Linnea Söderlind, Thea Gidlund, Lilly Gustafsson, Bengt Nilsson.
Som kan ses finns det fler deltagare som tittar ut i dörr och fönster.
Det är som synes vårtider och snön smälter.
Karl-Gösta Sjölund har varit behjälplig med att spåra deltagarnas namn.

1946 års Mantalslängd för Finnborg, Fors, Hälle, Norrtjärn, Skrike och Sörtjärn
Research och sammanställning : Magnus Näslund, Köpmanholmen

Klicka denna text eller bilden så öppnar sidan

Den sedan år 1999 nedlagda byaffärn i Sörtjärn presenteras i några bilder.

Klicka bilden så öppnar sidan.

Ett stenkast från byskolan år 1949 var Assar Näslund sysselsatt med att gräva ett dike på hemgården.
Assar var då 15 år.
Det var mycket varmt och svetten rinner i floder.
Berättat av Assar år 2005.
Ett illa medfaret foto som Assar tog fram.

	Assar var från tidig ungdom mycket intresserad av natur, jakt och fiske på ett omdömesgillt och ansvarsfullt sätt. Genom åren fick han många likasinnade vänner och bekanta.
	En god vän blev Swan Carlson, en legendarisk jägare och trapper som utvandrade till Amerika år 1923 och som i två decennier vistades i Alaskas och Yukons vildmarker. Swan Carlson var också författare och skrev ett antal kända böcker om sina äventyr. Här ses en dedikerad bok som Swan skickade Assar på 50-talet.

Ett foto av Assar från senare dato.
Grabbarna uppvaktar min bror Arne på 50-årsdagen
år 1983 på Barkvägen i Ljusne, Hälsingland
Fr v Assar (f.34 d.06), svågern Göte Westman (f.34 d.01, gift med Assars äldre syster Frida) samt yngre brodern Sven-Erik (f.43-d.04).

Under 1950-talets tidiga år installerades vattenledningar kopplade till en gemensam vattenkälla i Sörtjärn.
Det var kommunen som bidrog med rör, ventiler, pumpstation, underhåll etc. via statliga bidrag.
Det stora arbetet att gräva och återfylla frostfria diken för ledningarna fick alla jordägare manuellt
gemensamt bidra med. På den tiden var det spade o spett som gällde.

Fotot nedan visar den nybyggda pumpstationen intill vattenbrunnen placerad några meter från "flodike",
som rinner genom övre byn och ut i Båtsmanstjärn (bytjärna').
I bakgrunden ser vi Kvarnhusberget i sol. Vid denna tid var Nätrasonen Emil Näsström mycket drivande
i kommunala frågor såväl om vattenförsörjning som skol- och sociala frågor.
Emil Näsström blev senare känd som riksdagsman och utredare om framtidens skola.
Foto ur Emil Näsströms samlingar. Källa: Magnus Näslund.

Johan Vestin, även kallad "travar'n " ,"sprangar'n" eller "Johan bråttom" blev en känd profil i bygden som gårdfarihandlare under 40-50 talet.
Nils Johan Vestin föddes i Själevad år 1898. När Johan var mycket ung flyttade fam. Vestin till Mjäla, Nätra.
Johan blev Mjäla trogen hela livet förutom de allra senaste åren som han tillbringade på Bjästa ålderdomshem.
Han förblev ogift och barnlös livet ut och avled år 1972.
På fotot är han i färd med att lägga ut snus i flygande fläng. Varusortimentet förvarades i en stor väska men ofta även i en enkel kartong säkrad med snören som här på fotot.
Mitt minne av Johan är att han var mycket fåordig trots att han var försäljare !! Foto ur Assar Näslunds samlingar.
Johan intervjuades i Örnsköldsviks Allehanda som sedermera resulterade i en visa.
Klicka denna textrad eller bilden så öppnar en ny sida med visan.

Klicka bilden så öppnar sidan

Signaturen DANIL publicerade två artiklar i Västernorrlands Allehanda åren 1956 och 1963 som handlar om Fors by i Nätra k:n.

Klicka bilden så öppnar sidan.

Vyer av övre byn i Sörtjärn, fotade på 1960-talet.

Klicka bilden så öppnar sidan.

Bönhuset i Sörtjärn. Här anordnades, förutom att Guds ord förkunnades, även symöten och övrig social gemenskap.
De mest tongivande under 50-60 talet var fam Arnold Wedin, Finnborg.
Foto från 1969. På 1970-talet byggdes bönhuset om till bostadsfastighet.

Strax till höger, ej synlig på fotot av bönhuset ovan, dock på samma sida av gamla kustlandsvägen står denna milsten vackert bevarad.
Den indikerar en (1) fjärdingsväg till nästa milsten i vardera
riktning. En gammal svensk mil var 10689 meter, en
fjärdingsväg blir därför 2672 meter eller 2,7 km.
Åt vardera håll efter vägen på 2,7 km distans skall
alltså finnas nya milstenar osv.

Milstenar var till stor hjälp när körare skulle ta betalt vid
skjutsar. Det var bara att räkna antal fjärdingsvägar osv.

Gästgiverier för resande skulle finnas utplacerade på
visst avstånd emellan som med milstenar enkelt kunde kontrolleras.

Att resa milstenar var ett påbud av Drottning Kristina år
1649 och var allmänt utbredd under slutet av 1600-talet.

Foto från Juni -08

För samma syfte som bönhuset i hembyn kan detta mobila kapell tjäna som exempel.
Fotot visar hur långt utvecklingen var gången i USA redan på 1920-talet.
För att få plats i garaget är tornet på taket försett med gångjärn.
Mobilt kapell (mobile chapel) inklusive pastor fotad i New York år 1923. Foto: NG

En artikel som delvis berör gamla bönhuset och inte minst om "Stebben", Johan Söderlind.
Stebben var skomakare och känd för sina stebbladder. (ladder el laddor = luddor på fötterna).
Stebben ingår även i förteckningen ovan över mantalsskrivna i Sörtjärn 1925.
Klicka denna textrad eller bilden så öppnar en ny sida med artikeln.

Snökristallerna har växt sig stora och glittrar mot en lågtstående midvintersol .. snart är allt borta.

Året är 1955 när Aron Sjölund, Norrtjärn flyttar över sitt boningshus på ny husgrund med källarvåning.
En spektakulär händelse på den tiden.

Jenny Sjölund, Norrtjärn blir firad på sin 50-årsdag, året är 1958.
Jenny sitter till höger med maken Aron och yngre sonen Jan.
Stående äldre sonen Karl-Gösta med hustrun Ellionora.
Karl-Gösta och Jan har bidragit med mycket material till denna sida.


	Foton som Karl-Gösta tillhandahållit.

Auktioner ute i det fria sommartid var populära tilldragelser i byn. Här är det lösöre från Henrik Burholms dödsbo som auktioneras ut. Starten sker med lösöret i bostadshuset. Det är sommar och året är 1975. Auktionsförrättare är Harry Nyberg, Främmerbilla, Själevad.

....auktionen fortsätter med yttre lösöret (redskap etc). Auktionen förrättas då från logen.

Här är det budgivning på mattor. Bakom auktionsförrättaren skymtar äldre sonen Hugo Burholm	En sparkstötting är här i färd med att "gå för klubban"


	Den svensktillverkade köttkvarnen "Reliance" var till stor hjälp i många bondehushåll. Framförallt kom den till bruk i samband med höstslakten och vid juletider. Tillverkare: Husqvarna Vapenfabrik. Tillverkningen startade i slutet på 1800-talet. Enligt uppgift tillverkades ca 12 milj kött- och majskvarnar av denna typ.

Panorama av Sörtjärn och Finnborg fotat från Hällberget år 1977
Det är Assar Näslund som fotat, monterat och ramat totalt 16 foton sida vid sida. Som kan ses är skarvarna helt synliga.
Tavlan har varit hängd på vägg och pga sin totala längd ca 1.5 m har varje delfoto mottagit skilda mängder ljus och
således blekts i olika grad. Det blir därför svårt att helt kunna färg- och ljusmatcha varje delfoto.
Bilden här nedan består av 6 foton och utgör enbart en del av det totala.
Hela panoramat kommer att presenteras på en länkad sida och blir då avsevärt större med en bildfil på ca 7 MB.
Sammantaget bildar de scannade 16 delfotona en bildfil på hela 785 MB i tif-format.
En hel del arbete återstår, bl a måste vissa delar scannas på nytt. Detta planeras att ske sommaren -08.
..trots allt, redan i den här skalan kan bl a byskolan och f.d bönhuset urskiljas... ja, för de som känner byn förstås !

.. ett smakprov på hela panoramat, totalt 16 st delfoton .. mycket reducerad i storlek..
..redan i denna skala efter en första färgmatchning av det dominerande gröna framgår graden av justering av himlens varierande ljushet och färgförskjutning i resp delfoto. Varje delfoto har degraderat på ett mycket individuellt sätt.
KLICKA BILDEN SÅ ÖPPNAR EN NY SIDA MED ETT STÖRRE PANORAMA !

År 1998 skrev reportern Kåge Wiklund en artikel om Byföreningen i Sörtjärn.
Artikeln var införd i tidningen Nord-Sverige 5 November 1998.

Klicka bilden så öppnar sidan.

Vad händer i byaföreningen idag ? Klicka bilden så öppnar sidan.

Jag träffar "Fisketillsyn" uppe på Tjernbacken 11 Juli , 20:47 ,2009
Det är Kenneth "Lelle" Hedberg med hunden Raff som gjort en tur runt Gvalsjön.
Inga oegentligheter att rapportera enl Lelle.

Gvalsjön i slutet av September -09.

Gvalsjön avvattnar längst bort på fotot i en liten rännil till Nätraån Foto från röda cirkeln i infällda bilden

Länk till större karta från år 1962.

... the final cut ...
.. några ramade snapshots ..

Höst i havsbandet, en "anka" skymtar i diset.


	Fotot är intimt förknippat med en händelse på Guarulhos Airport, Sao Paulo, Brazil. Men den ska jag berätta när vi träffas nån gång.

Tillbaka till topp

- the end -